Språkutveckling i teori och praktik

Språket kommer in barnens liv på många olika sätt. I skolan använder man gärna läroböcker men det finns många andra vägar att utveckla språk på – alla möjligheter kan knytas samman. I september fyllde Maaike Hajer Baltiska Hallen när hon föreläste om språkutveckling i teori och praktik.

Föreläsningen filmades. Film och länkar till Hajers presentationsmaterial och diskussionsunderlag finns i slutet av artikeln.

- Jag känner mig lite som en holländsk exportvara, inledde Hajer, som var märkbart imponerad över uppslutningen. 2300 anställda i Malmö stads förskolor och skolor satt bänkade i Baltiska Hallen, dit FoU Malmö-utbildning bjudit in som en del av Skolsatsning 2012.

- Snarare är jag kanske en förmedlare av en holländsk ”exportvara”: erfarenhet av språkutvecklande arbetssätt.

Maaike Hajer är språkvetare, språkdidaktiker och professor vid lärarutbildningen i Utrecht; en flerspråkig och mycket mångkulturell stad. Hon är gästprofessor på Malmö högskola, men finns också på FoU Malmö-utbildning som vetenskaplig resurs för Malmö stads Skolsatsning 2012.

Språkinriktad undervisning

I början av 90-talet hade Nederländerna stora problem med att invandrarbarn inte klarade grundskolan, och de fick alltså inte behörighet att studera vidare på högre nivåer. Därför började skolorna utveckla nya arbetsformer och arbetssätt, och i den processen deltog Hajer med sin forskning kring ”språkinriktad undervisning”.

Hennes forskningsgrupp fortsätter utröna vad lärarna behöver för att kunna ge rätt stöd åt barn och ungdomar idag, 2012; det är inte samma saker som för 20 år sedan.

- Det är något som lärarutbildningar måste jobba med, betonade Hajer. När det gäller språket behöver alla medvetna strategier både avseende barnens och elevernas språkutveckling och deras utveckling av kunskaper kring ett innehåll. Alla behövs, i förskolan, skolan, i fritidshemmen, ämneslärare – alla! – om vi vill att eleverna verkligen ska utveckla det språk som de har behov av och kan utveckla för att klara sig i livet och i studierna.

- Hoppas jag kan inspirera er att börja arbeta med vissa tankar redan i morgon, men det finns en hel del saker som kommer att ta mer tid. Vad är effektivt när man ska utveckla ett arbetssätt tillsammans? Olika möjligheter kan knytas ihop för att bli språkutvecklande, och samma tumregler gäller oavsett om vi arbetar i förskolan eller gymnasiet.

- Det är ovanligt för mig att prata så här, fortsatte Hajer, helst skulle jag vilja diskutera med er alla men det går inte. Försök diskutera på era arbetsplatser i stället, efter föreläsningen.

Hajers pionjärer

Maaike Hajer berättade om sina fyra ”pionjärer”, fyra pedagoger i Nederländerna som var och en på sitt sätt bidrog till utvecklingen.

Pionjärerna hade fyra saker gemensamt.

  1. De ville ändra sina rutiner och anpassa undervisningen till barnens behov.
  2. De hade fokus på ämnets innehåll men med språket som redskap
  3. De gjorde en medveten planering av begrepp och språkutvecklande aktiviteter, dels på egen hand men också med stöd av och i samarbete med andra.
  4. De lät sig dokumenteras – och var beredda att dela med sig av sina erfarenheter och idéer.

I boken ”Språkinriktad undervisning – en handbok” (Hajer, Meestringa 2009., utkom på svenska 2010.) samlades erfarenheter från hela landet, språkutvecklingsprojekt i olika ämnesområden blev dokumenterade och strukturerade. Många skolor startade språkpolicyprojekt och samarbetsformer. Man satsade på kompetensutveckling och utarbetade observationshjälpmedel för kolleger som ville studera varandras undervisning.

Små steg framåt

Steget från vardagligt språk till fackspråk tar lång tid, kanske måste vi utveckla det under hela livet. I stället för att tala i begrepp som klyftor menar Hajer att vi ska tala om det lilla steg som kan tas varje dag för att komma vidare.

- Det finns stora skillnader inom er stad som visar på ett starkt samband mellan språkfärdigheter och måluppfyllelse, men också mellan miljö och måluppfyllelse. Vilken roll kan skolan spela för att undvika att skillnader i social bakgrund omformas till skillnader i måluppfyllelse, skolframgång och framgång på arbetsmarknaden – och i livet?

Många forskare har arbetat med dessa frågor. Maiike Hajer gav en övergripande tillbakablick från 70-talets Basil Bernstein, med Restructed and Elaborated Code, till Vygotskij vars teorier om social gemenskap anses viktigast idag.

- När det gäller flerspråkiga barn behöver vi vara medvetna om sambandet mellan första och andraspråket, påpekade Hajer. Begrepp utvecklas i båda; förståelse av ord, upplevelser av innehåll. Begreppsutveckling kan spegla kulturella skillnader, man kan ha olika referensramar kring begrepp. Min uppfattning om svamp är, utifrån min holländska kultur, att svampar är giftiga och farliga, man ska aldrig röra dem, man ska aldrig äta dem. Det är lite annorlunda här, eller hur?

Hur lär vi?

Länge trodde man att inlärning handlar om imitation, behaviourismen, och Skinners teorier om att man ser hur man ska göra, upprepar det man ser, får straff om det är fel och belöning om det blir rätt.  Men en hel del av lärandet kommer inifrån; strukturer i hjärnan gör att vi kan lära oss, berättade Hajer.

- Där menar kognitivismen och Chomsky – som är en av de stora – att vi ska se till att sätta igång den där motorn för lärande. Det finns t ex en medfödd språkförmåga hos människan. Det handlar inte bara om att lyssna, höra, utan det är ett helt regelsystem i hjärnan som ska sättas igång. Den viktigaste teorin idag är Vygotskij och den sociokulturella teorin, som ju också är stark i Sverige, starkare än i Holland.

Där, hos Vygotskij, hittar vi nycklar till hur vi kan väva in språk i kunskapsutveckling, menade Hajer. Vi utgår från olika aktiviteter för att komma in i en kultur. Vi utför aktiviteter tillsammans som sätter ord på t ex ätbara, farliga och giftiga svampar. Genom att uppleva och samtala tillsammans med någon som vet mer än du, barn eller vuxen, genom tal och interaktion, får du ord. Sedan kan du tala med dig själv om hur det är, dialog blir monolog som blir till tänkande. Dialogen är alltså inte ett resultat av lärande, det är i dialogen lärandet sker. Därför är det väldigt viktigt med interaktion och samtal, och planerat samtal, i våra verksamheter.

Förenkling – en nedåtgående spiral

En tendens verkar vara att förenkla, menade Hajer. Det är inte en bra metod, det blir en nedåtgående spiral. Man minskar antalet svåra ord, förkortar, förklarar själv, använder ‘light versions’. Man fokuserar på fakta snarare än på djup förståelse, kanske beroende på lägre förväntningar. Interaktionen begränsas till förmån för individuellt arbete för att undvika elevers bristande formuleringar i tal och skrift.

- Vad man nu kommit fram till i forskningen är att man kan bli en effektiv lärare och jobba språkutvecklande i alla ämnen om man främjar att nya begrepp och nytt ämnesinnehåll blir begripligt genom att titta på kontextualiseringen, dvs de anknytningar eleverna har i verkligheten. Låt eleverna lära med alla sinnen – det är inte bara skoj med bilder, det är viktigt för att ge ingång i nya teman. Främja att barnen/eleverna diskuterar begrepp och begreppsrelationer, i samtal i smågrupper, i par, i helgrupp. Hör hur eleverna läser, talar. Går deras skrivande att läsa och förstå? 

Exempel och tips

Under föreläsningens andra del gav Maaike Hajer tips på hur ett språkutvecklande arbetssätt kan läggas upp, med exempel från olika verksamheter och ämnen.

- Ibland är texter viktiga och de är en tröskel för många elever. Matematik är t ex ett väldigt speciellt språk. I matteböckerna finns få ord, men alla orden som används är lika viktiga för förståelsen. I historieboken är texterna längre, men orden har olika mycket betydelse för innehållet. Bestäm vilka ord det är som behöver förklaras innan barnen sätter igång att arbeta, oavsett om du är mattelärare, idrottslärare, förskollärare eller fritidspedagog. Vad är det vi ska göra, vilka avsnitt tillhör, vad handlar det om ungefär – leta bland titlar, fettryckta ord, kursiveringar. Kanske behövs i stället stöd på webbsidan eller i I-paden.

(Du som är intresserad av att ta del av samtliga Hajers tips rekommenderas att gå till andra delen av filmen som finns länkad i slutet av artikeln. Andra delen börjar på ca 1:07.)

Det finns en hel del forskning som visar hur man kan ändra sitt arbetssätt med fallstudier, designstudier, material och med storskaliga experimentella studier. Maaike Hajer är övertygad om att vi behöver – på alla nivåer, i förskolan, skolan, forskningen och i lärarutbildningen – samarbetet mellan språk och ämne/kunskapsområde.

Bra exempel i Malmö

- Vi får ta det steg för steg. Höja medvetenheten, tala om vad som händer och sedan hitta en väg in. Det kan vara olika ingångar på samma arbetsplats. Jag hoppas det kommer att hända mycket i Malmö de kommande två- tre åren, och jag hoppas på tillfällen till lite interaktion oss emellan, ett utbyte med nya svenska, bra exempel som vi kan samla och presentera, kanske översätta till holländska framöver. Kanske kan en del av det jag pratat om nu kan vara till hjälp redan idag. Finns det en klyfta eller kan vi ta små steg?

Maaike avslutade med att visa ett videoklipp när en annan holländsk exportprodukt, gymnasten Epke Zonderland, vinner guldmedalj.

- Han är en nöjd gymnast. Han vet inte om att han vunnit guld men han är övertygad om att han gjort sitt bästa och det första han gör – och det är väldigt fin bild – är att gå fram och tacka sin lärare, som också är väldigt nöjd. Den känslan önskar jag er alla.

Här hittar du Maaike Hajers presentation (pdf)

Diskussionsunderlag (pdf)

Text och foto: Tina Fransson Krook

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>