En-till-en i praktiken!

Piroska Bakran, mediapedagog och Elin Jensen, IKT-pedagog på Augustenborgsskolan i Malmö berättar om sina erfarenheter av implementeringen av en-till-en på högstadiet.

Enligt mig är Piroskas och Elins erfarenheter är ovärderliga. Jag hoppas och tror att många av er som hittar denna artikel väljer att se den streamade föreläsningen nedan. Jag tänker att ni då slipper trilla ner i potentiella fallgropar när ni ska sätta igång era en-till-en-satsningar.

Piroska Bakran, mediapedagog

Uppstart av en-till-en

Augustenborgsskolan har 700 elever och 80 pedagoger. Deras arbete med en-till-en startade för tre år sedan. Då fick alla pedagoger varsin laptop, men utvecklingsarbetet hade startat tidigare och de var tidigt ute t. ex. med SMART Boards, för att kunna starta moderna pedagogiska tankar. Det förutsattes att alla skulle ha genomgått PIM och i samma veva blev de en av tolv skolor som ingår i forskningsprojektet unosuno.

Att samla resurserna blir effektivt

All specialkompetens finns inom ett arbetslag. Mediapedagog, IKT-pedagoger och IT-tekniker. Det innebär att de har möjlighet att lappa över varandra i stödet mot elever och pedagoger. De har också möjlighet att arbeta fram en gemensam strategi. Mediateket utgör skolans centrum, där elever och pedagoger får stöd i sitt lärande.

Gemensam mediateks – och IKT-plan

Tanken med en gemensam arbetsplan för mediatek och IKT är att synliggöra de gemensamma strategier som man tillsammans tänkt ut. Dessa genomsyrar skolans pedagogiska samsyn. Eftersom resurserna är begränsade har man valt att lägga fokus på att stötta pedagogerna i klassrummet och ha en supportverksamhet för eleverna. Skolans vision är att alla elever ska nå en högre digital kompetens. De mål som är nedskrivna i planen är direkt knutna till kursplanerna. Det har också varit viktigt att formulera vilka förutsättningar som finns och att dessa förutsättningar är skolledningens beslut.

Hur ser handlingsplanen ut?

Augustenborgsskolans har etappmål med föreslagna aktiviteter uppdelat utifrån målgrupp. Det är alltid pedagogerna själva som ansvararar för att eleverna uppnår målen, men bibliotekarie och IKT-pedagog finns alltid som stöd när det behövs. Pedagogernas mål är naturligtvis alltid kopplade till kunskapskraven i årskursen.

Pedagogens ansvar 

Det finns olika baskurser som eleverna i årskurs tre, sex och sju ska gå igenom. Förutom dessa jobbar IKT-pedagog/mediapedagog utifrån varje pedagogs önskemål inkluderade direkt i undervisningen. I praktiken innebär det att de pedagoger som är mest aktiva att utnyttja resursen också får mest stöd.

Fortbildning av personalen

Elin Jensen, IKT-pedagog

Man har hela tiden fokus på att fortbilda all personal. Det man börjat med är att ge alla pedagoger en utbildning i vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns att tillgå och hur man använder dessa. Dessa ligger på samtliga datorer, så även elever som inte har svårigheter kan utnyttja programmen om de känner att de har nytta av dem. Föräldrar till barn med dyslexi har fått också utbildning. Till våren fortsätter fortbildningsinsatserna gentemot pedagogerna.

Studioteket- skolans nya satsning.

Augustenborgsskolan har under året byggt om den gamla datorsalen som ligger i direkt anslutning till mediateket. Det är öppet mellan 13-16.30. Man tar emot elever som behöver extrahjälp med sådant som informationssökningar och kompensatoriska läromedel. Från 15 är läxhjälpen öppen. Det finns alltid en IKT-pedagog, specialpedagog  och någon vanlig pedagog tillgänglig.

Redan nu ser de hur mycket frågor eleverna ställer och att läxorna allt oftare blir gjorda. Den stora vinsten med denna idé är att det alltid finns resurser tillgängliga för barnen utanför klassrummet. Man har både studioteket och biblioteket som överlappar varandra tidsmässigt!

Framgångsfaktorer

Piroska och Elin ser många fördelar med en-till-en och den organisation de byggt upp kring detta. Biblioteket är levande. Samlad specialkompetens är effektivt både ekonomiskt och pedagogiskt. En samsyn kring teknik och pedagogik har långsamt vuxit fram. De pedagogiska diskussionerna upphör aldrig. Naturligtvis finns ingen möjlighet till en sån här organisation utan ledningens stöd.

Fallgropar

Piroska och Elin har stött på många och långa teknikdiskussioner. Att ha modern teknik är dyrt och det är inte lätt att hitta rätt form för support. Det som absolut är mest problematiskt är om inte pedagogerna är engagerade i att utveckla sin pedagogik i samklang med IKT! En-till-en ska vara ett verktyg, inte en metod.

Jag som sitter och lyssnar tänker att den fallgropen har säkert inte Augustenborgsskolan trillat ner i. Jag är nöjd med Elins och Piroskas kloka tankar och blir också glad över att Piroska lyfter fram SKL:s rapport, Obegränsade rummet. Ni som ännu inte tagit del av den, gör det här och nu!

Se Elins och Piroskas föreläsning

 

 

Text: Görel Reimer
Foto: Sara Arildsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>