Forskning: Vad händer när datorn används i skriv- och läsinlärningen?

Vad händer hos elever och lärare när digitala skrivverktyg används i skriv- och läsinlärningen i år 1-2? Vilka förutsättningar krävs för ett framgångsrikt arbete med att skriva sig till läsning? 

Den 19 september var skolforskaren Maria Westman i Malmö och berättade om den studie hon och kollegan Eva Hultin har gjort i Sandvikens kommun. I Sandviken arbetar alla lärare i de yngsta skolåren med Att Skriva sig till Läsning med dator (ASL). Westman inleder med att ge oss en kort bakgrund för studien, samt redogör för några teorier om barns väg till att bli läsande och skrivande individer.

En syntetisk eller analytisk ingång

Westman förklarar att det finns två vägar in i läsandet. Dels den syntetiska metoden, traditionellt kallad för bokstavsmetoden, där man börjar med att läsa genom att sätta ihop små delar till en helhet. Under 80-talet kom den analytiska metoden (t.ex. ”Whole Language” i USA, LTG, Kiwi-metoden) som är omvänd och utgår från det hela ordet ner till delarna. Det finns forskare som hävdar att det är lättare att skriva än att läsa och det hänger helt enkelt samman med att barnet vet vad den har skrivit.

Det finns ingen metod som passar alla barn!

Westman menar att det inte finns någon metod som är bättre än den andra. Att de allra flesta barn lär sig läsa och skriva oavsett metod eftersom de är så oerhört receptiva. Barn är olika. Därför fungerar inte heller en metod på alla barn. Hos en del barn kommer läsningen först hos andra kommer skrivandet först. Det finns dock vissa förutsättningar för att ett barn ska lyckas i sitt läs- och skrivlärande – oavsett vilken metod vi använder:

  • en fonlogisk medvetenhet
  • ett stort ordförråd
  • förmåga att kunna återge satser och berättelser
  • förmåga att vara aktiv samtalspartner

Teknik utan en didaktiskt tanke utgör ingen framgång!

När ny teknik introduceras, allt från 70-talets Tandbergs rullbandspelare till dator, uteblir effekten om man inte har en klar pedagogisk tanke med tekniken. När det kommer till att lära barn läsa och skriva har studier i USA visat att det digitala verktyget kan göra så att det faktiskt händer saker. I Skandinavien var det Trageton (2006) som först introducerade datorn som skrivverktyg i skolan. En grundläggande tanke är att med hjälp av tekniken är motoriken inte längre ett hinder.

ASL i Sandviken skiljer sig från övriga!

Innan Westman redogör för studiens resultat beskriver hon objektet för studien. Hon vill förtydliga att ASL i Sandviken skiljer sig från Trageton (2006) och Erica Lövgren (2009). De mest radikala skillnaderna är att man i Sandviken genom projektledaren Mona Wiklander redan från början hade ett specialpedagogiskt perspektiv på ASL. Genom att använda ljudande tangentbord och talsyntes på datorn börjar barnen med textproduktion med en gång. Barnen i Sandviken börjar alltså inte med att skriva bokstavsräckor (slumpmässiga bokstavsrader) och låtsastext. I de två klasser Hultin & Westman studerade skrev barnen på dator 40 min 4 gånger i veckan. Jämfört med Trageton angriper pedagogerna i Sandviken barnens texter på ett annat sätt. Inget barn får skriva ut sin text förrän en vuxen har läst texten och alla texter rättas. Pedagogerna arbetar även med LTG-influerade modelltexter vilket även det skiljer sig från Tragetons modell. Läs mer om ASL i Sandviken i tidigare artikel.

Metod för studien

Den studie Hultin & Westman har gjort är en etnografisk studie. Det är alltså ingen kvantitativ studie där de har jämfört måluppfyllelse med en kontrollgrupp. Westman förklarar att en sådan studie är långt mer omfattande och kräver enorma resurser. De metoder Westman & Hultin har använt sig av är klassrumsobservationer, observationer av månatliga projektmöten mellan projektledare och lärare, intervjuer med elever och lärare samt analys av elevtexter som har samlats in. Genom analys av detta ville de se vad som händer i klassrummet och hur elever och lärare upplever arbetssättet.

Lärarnas arbetssätt förändras

Hultin & Westman kunde se att lärarnas arbetssätt förändrades ganska radikalt i samband med metoden. De kunde också se att det var verktygen som bidrog till denna förändring. Westman påpekar att det enligt forskning faktiskt är rätt så ovanligt att lärare ändrar sig. Oftast anpassar lärare metoder så att de passar dem själva. Personligen tycker Westman att lärarna de har studerat har varit otroligt modiga. Den största osäkerheten har handlat om tekniken skulle fungera när barnen skulle skriva. Hultin & Westman kunde se följande förändring i lärarnas arbetssätt:

  • Bokstavstraditionen syns inte längre.
  • Ljudning och formande av bokstäver ej lärarledda aktiviteter.
  • Ljudning sker med hjälp av datorns ljudande tangentbord.
  • Helklassaktiviteter har inte minskat utan snarare blivit en stödstruktur för skrivande, te.x. att skrivande inleds med gemensamma samtal kring begrepp och innehåll.
  • Det är enklare att göra kollektiva saker med en annan struktur, t.ex. textgenomgångar med en interaktiv skrivtavla.
  • Samtalet kring texten är vitalt – det är där som lärandet sker!
  • Förändrad skribentroll – en mer processorienterad textproduktionen.

Tekniken stöder på ett sätt som en lärare inte kan göra

Hultin & Westman konstaterar också att det kräver en del för att arbetssättet ska bli verkningsfullt såsom fungerande teknik, samtal kring texter och att teknik som ljudande tangentbord och stavningskontroll verkligen utnyttjas. Hultin & Westman kunde konstatera att arbetssättet blev en kombination av analytisk metod och syntetisk metod där det ljudande tangentbord och talsyntesen stod för den syntetiska delen.

- Som människa orkar man kanske inte svara den 47:e gången hur en bokstav låter. Men tekniken är outtröttlig. Där ser vi en viktig repetitiv funktion, särskilt för barn som lär sig långsamt, säger Westman.

En bredare repertoar av genrer

Westman & Hultin kunde även se en förändring av elevernas texter:

  • Eleverna skriver från början hela texter med ett innehåll.
  • Eleverna skriver fler texter.
  • Eleverna skriver längre texter.
  • Elever skriver mer multimodala texter, som te.x. innehåller bild och andra medier.
  • Fler och mer varierande genrer; rapporter, återberättande texter, narrativer (sagor, berättelser), dikter, performativa texter (pratbubblor, gåtor.)

Mönstertexter kan både hjälpa och stjälpa

Hultin & Westman såg att användandet av mönstertexter både kan hjälpa och stjälpa. När det gäller detta uppmanar Westman att vi ska vara observanta och åter igen att se till det enskilda barnet för möta det där den är. Mönstertexter kan hjälpa vissa barn att få en modell för hur man skriver, men mönstertexter kan också stå i vägen för de som redan är avancerade skrivare. Dessa barn blir då inte tillräckligt utmanade och kan uppleva skolan som tråkig.

Har vi råd att prova ASL om vi inte vet vad det leder till?

Åhörarna var aktiva med frågor och det var många tankar som studsade runt och jämfördes med det ena och andra. En åhörare undrade om skolan har råd att prova ASL när vi inte vet om det förbättrar måluppfyllelsen. En annan åhörare vände på frågan och undrade om vi har råd att inte ändra strategi för skriv- och läslärande när vi istället för traditionellt bokstavsformande kan ägna tiden åt språkutveckling och läsförståelse. När Westman menade att ASL kräver hög lärartäthet menade en av åhörarna att skriv- och läslärande med penna också kräver hög lärartäthet. Det medgav Westman var ett riktigt påpekande och förtydligade att samtalet mellan vuxen och elev är av stor betydelse för att det ska bli ett lärande. Om någon tror att det går byta ut en lärare mot datorn så är det fel.

Slutsatser

Här är några av de slutsatser som Hultin & Westman har gjort utifrån sin studie i Sandviken:

  • Grundvalarna för läs- och skrivutveckling förändrades. Det är fokus på texten, samtal om text är vital för språkutveckling, tekniken återkopplar direkt.
  • Redan i åk 1 blev läsa och skriva i högre grad ett medel för lärande, inte bara ett mål.
  • Motoriken påverkar inte skrivandet. Skrivandet kan utgå från vad eleven vill säga, inte vad den förmår att skriva.
  • Från det att eleverna börjar i åk 1 gick det snabbt till det att eleverna uppfattade sig själva som skribenter och läsare.
  • Skribentrollen förändrades och blev mer processorienterad.
  • Datorn som skrivverktyg började användas i fler ämnen.
  • Barnen blev digitalt kompetenta.
  • Arbetssättet gjorde att eleverna kände sig duktiga. ”Tror man att man kan så har man också större chans att lyckas.”

En viktig och avgörande roll för att barnen ska lyckas i sitt skriv- och läslärande är att pedagogerna tycker det är roligt, oavsett vilken metod det är – och lärarna i de två klasserna i Sandviken tyckte det var roligt!

Eva Hultin är lektor i pedagogik knuten till Högskolan Dalarna
Maria Westman är lektor i svenska och numera knuten till Uppsala Universitet.

Om du vill fördjupa dig i studien av Eva Hultin & Maria Westman finns den publicerad som artikel i forskningstidskriften Education Enquiry, Umeå Universitet: Education Inquiry. Vol. 4, No. 2, June 2013, pp. 279–300 Literacy teaching, genres and power

Studien kommer också att publiceras i en bok under vt14.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
samordnare ASL i Malmö
it-pedagog
Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI)
E-post: charlotte.christoffersen@skola.malmo.se

ASL i Malmö stad - samordnas av FoU Malmö-Utveckling & Centrum för Pedagogisk Inspiration i Malmö stad och är en del av Skolsatsning 2012

 

Kommentarer

  1. Pingback: Forskning: Vad händer när datorn används i skriv- och … – Malmö stad | Katharinas skolblogg

  2. Pingback: Min syn på digital teknik | itmamman.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>