Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare

Den amerikanske skolforskaren Dr. Ruben R. Puentedura har varit på turné från norr till söder i Sverige. Med anledning av att många svenska kommuner satsar på en dator till varje elev, är intresset stort för Puentedura och hans teorier. Det är just kring skolors datorsatsningar som Puentedura har forskat. Den 21 november var han i Malmö och talade för lärarna på blivande Nya Malmö Latin* samt andra intresserade Malmöskolor.

Erfarenheter från Maine
I delstaten Maine , USA, påbörjade man för snart 10 år sedan en satsning kallad MLT,  Maine Technology Initative, som innebär att elever utrustades med egen dator. Idag har delstatens middle schools (11-14 år) och high schools (14-18 år), totalt ca 70 000 elever i olika skolor, egna bärbara datorer som verktyg för lärandet.

Skiftande 1-1-resultat i Maine
När Dr Ruben Puentedura studerade en-till-en-satsningen i Maine såg han att vissa skolor lyckades bättre än andra. Det handlade helt enkelt om hur lärarna designade uppgifterna och lärprocesserna för eleverna. För att synliggöra detta skapade han SAMR-modellen som står för Substition, Augumentation, Modification och Redefinition. Puentedura menar att man måste ha rätt syfte för att utrusta varje elev med en egen dator; att de ska lära djupare inte snabbare. ”-Vi vill alla att eleverna ska bli bättre på att tänka matematiskt – inte att räkna snabbare.”

Ett verktyg – ingen metod.
Puenteduras SAMR-modell är ingen pedagogisk metod. Det är mer ett verktyg för reflektion och en guide för hur man som pedagog kan designa uppgifter och lärprocesser. I Sverige är Falkenbergs kommun en av de första kommunerna som började med en dator till varje elev, (år 2007). Där har man i samband med fortbildning av lärarna använt sig av Puenteduras SAMR-modell. Läs mer om  Falkenberg kommuns en-till en-satsning.

Tekniken bidrar till att transformera uppgifter och lärprocesser.
Puentedura förklarade sin SAMR-modell genom att börja nerifrån (se bild överst). De två nedersta nivåerna, Substituion och Modification, kallar han för grundnivån De representerar endast en teknisk funktionell förbättring (enhancement). De två översta nivåerna, Modification och Redefinition, representerar en nivå då pedagogens design av uppgifter och arbetsprocesser verkligen drar nytta av   teknikens möjligheter (transformation). Resultatet blir ett djupare lärande hos eleverna.  Eleverna är med och skapar sin egen förståelse av ett kunskapsområde. 
Puentedura påpekar att de uppgifter man skapar för eleverna inte alltid behöver befinna sig på omdefinieringsnivån. Man får lov att hoppa mellan de olika stegen beroende på vilken vilken typ av uppgift man tänker genomföra. Ibland kan det vara mer passande att befinna sig på de lägre och grundläggande nivåerna.


SAMR-modellens olika steg

- Substitution / Ersättning
Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok. I dessa två fall är datorn bara en ersättning för en annan teknik och tillför inte lärandet något. Eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det på datorn.

 - Augmentation / Förbättring
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.
Exempel:
Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivna text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin e-bok uppläst. Eleven kan göra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring. Själva uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats.

- Modification / Förändring
På denna nivå bidrar tekniken med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på ett annat sätt. Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras egna lärande.
Exempel:
Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och läsandet har nu blivit en social aktivitet där man utbyter erfarenheter, tankar och åsikter om det de läst i t.ex. e-boken.

- Redefinition / Omdefiniering
Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare var omöjliga att genomföra. Det innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivån har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig. Någon som befinner sig på annan plats. På denna nivå omsätter eleverna det material de har tagit del av till något nytt.
Exempel:
Datorn används av eleverna för att ta in omvärlden och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka.

SAMR applicerad på olika ämnesområden och tekniska verktyg.
Som en god pedagog repeterade Puentedura de olika stegen i SAMR-modellen ett flertal gånger och varje gång inom ett nytt ämnesområde; matematik, NO, historia (se inbäddat bilspel ovan). De olika stegen illustrerades också med olika tekniska verktyg.

Omdefiniering av lärandet – entreprenöriellt lärande.
Som åhörare associerade jag till ett annat skolutvecklingsområde här i Sverige – det entreprenöriella lärandet. I alla exempel handlade nämligen Puenteduras omdefinieringsnivå om att uppgiften/uppgifterna till eleverna var utformade så att det var en utväxling och kommunikation med samhället. Detta ligger helt i linje med tanken om entreprenöriellt lärande. Puentedura avslutar med att om vi använder teknikens möjligheter väl så har våra elever en ny värld att utforska samtidigt som de kommer att lära sig mer om sitt eget lärande.

Puentedura presenterade även den intressanta TPCK-modellen skapad av Mishra & Koeler. De menar att det är i skärningspunkten mellan pedagogik, ämnesinnehåll och teknologi som den största potentialen för pedagogen finns.

 

Länkar:
Dr Ruben R. Puenteduras webbplats: http://hippasus.com
Podcasts med Puentedura: http://tinyurl.com/aswemayteach
Videoklipp från TV4 Nyheterna Västerås: http://bit.ly/vontzR
Videoklipp med Puentedura, IKT Piloten, Mölndal: http://youtu.be/ezQ0C_pqVl0
Intervju med Puentedrua, Center för skolutveckling, Göteborg: http://youtu.be/k_hpPZl8wn8

 

//
Text & foto
Charlotte Christoffersen
Red. Pedagog Malmö

 

Övriga artiklar hos Pedagog Malmö  från Pedagogisk Mötesplats Nya Malmö Latinskola:
3 oktober 2011: Stigendal: Världen i Malmö och Malmö i världen.
7 november 2011: Westerlund – Strategiskt Entreprenöriellt lärande.
21 februari 2012: Renman -Röd matta för svenska skola inför 21:a århundradet.
12 mars 2012: Gärdenfors: Motivation och förståelse är viktiga för lärandet.
23 april 2012: Liedman
7 maj 2012: Gunnarsson: Samhällsförändringar, våra barn och digitala medier.

 

* ”Pedagogisk Mötesplats” är en föreläsningsserie för de lärare som ska ingå i Nya Malmö Latin – Malmös nya kreativa center, platsen där vi ska samla unga, kreativa gymnasieelever. Det har även varit möjligt för andra lärare i Malmö att anmäla sig till föreläsningarna.

 

 

Kommentarer

  1. Pingback: Ruben Puentadura, en artikel från Pedagog Malmö! « IKT-Frans Suell & Jörgen Kock

  2. anna-lena Godhe skriver:

    Hej!
    Det finns en del förvirring kring vad som faktiskt är forskning kring en till en-satsningar och vad som är utvärdering av olika satsningar. Puenteduras har förvisso en hel del tips att ge om vad man kan göra när eleverna har en dator var men han gör det som företrädare för sitt eget företag. Det har precis kommit ut en artikel skriven av en forskarstuderande i Sverige där han går igenom de forskningsbaserade artiklar/böcker som skrivits om 1-1 sedan 2005. Länk till artikeln;
    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X11000509
    Det finns även en intervju med honom där han pratar om skillnaden mellan forskning och utvärdering bl.a.;
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=4757610&play=3530514&playtype=Ljudklipp
    Anna-Lena Godhe,
    forskarutbildadlärare

  3. Pingback: Doktor, doktor « olst75

  4. Pingback: Puentedura – frälsaren? | Skolkritik

  5. Pingback: Möt Elisabeth Karlsson IKT-pedagog och verksamhetsutvecklare | Edcamp Luleå

  6. Pingback: Lena Gällhagen inspirerade | Surfplatteprojektet

  7. Pingback: Våga IKT i lärandet « Hülya

  8. Pingback: Ny termin | ylkabloggen

  9. Pingback: IT-inspiration på Vinterstallet | @ster Äng

  10. Pingback: Arbeta vidare | Rektor Anette

  11. Pingback: Mer Puentadura! « IKT-Lerum

  12. Pingback: SAMR – genialiskt enkel beskrivning av verklighet och ambition | kamblad

  13. Pingback: SAMR-modell Dr Ruben Puendetura | Botkyrka IKT

  14. Pingback: Ruben Puentedura livesänds från Umeå | IT förändrar skolan

  15. Pingback: Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare. – Pedagog Malmö » Timedia

  16. Pingback: Et god utgangspunkt for en refleksjon over hvordan man bruker teknologi i pedagogisk praksis | phvh blogger IKT

  17. Pingback: Inför sommaren | IKT på Strövelstorps skola -

  18. Pingback: Livesändning med Dr. Ruben R. Puentedura | huddingepedagogen

  19. Pingback: Varför IT-satsning | lilla IT fisken

  20. Håkan Fleischer skriver:

    Jo, nog finns det skäl att vara kritisk mot Puentedura och SAMR, inte minst för att den marknadsförs så hårt som forskningsbaserat, vilket den alltså inte är. Det är enligt mig helt okey med beprövad verksamhet – man kan inte forska ihjäl alla goda idéer innan de kan prövas. Men då skall man också kunna stå upp för saken och säga som det är. Om detta skriver jag här: http://www.fleischer.se/blogg/2013/08/26/3-problem-med-samr-modellen/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>